Back to Main Page
Change language: You are here: News > Better Globe news > Preview Printer friendly version Print   |  Login
 

Better Globe

News


Better Globe banar väg för hållbarhet
Published: October 06 2013 | Last updated: October 06 2013 | Share with others
Article written by: Vaflahi Meite, reviderat av Jan-Tore Øvrevik | Edited by: Pernilla Javier
Untitled Document
Better Globe Newsletter
10/6/2013
Committee members of Witu-Nyangoro Ranch
Rino Solberg och Jean-Paul Deprins (till höger) tillsammans med kommittéledamöterna från Witu-Nyangoro Ranch i Witu (Lamu-området)

Better Globe - banar väg

Better Globe Forestry introducerar en innovativ affärsmodell för hållbar utveckling

Av Vaflahi Meite, Miti utgåva nr. 10 april-juni 2011

När jag träffade ordförande och verkställande direktör i Better Globe Forestry Ltd (Rino Solberg) på mitt kontor1 år 2007 kände jag vissa tvivel över affärskonceptet. Att förvänta sig att europeiska affärsmän skulle lägga pengar på att plantera träd i Kenya, med en uppskattad återbetalningstid om 20 år, var verkligen mycket överraskande för mig.  

Fyra år senare har jag kommit att förstå och värdesätta vad som hittills har åstadkommits av Better Globe Forestry. Den unika modellen baserat på partnerskap med markägarna för att utveckla kommersiella plantage i torra och halvtorra marker (ASAL) där träden inte konkurrerar med matproduktion är lovvärd i en anda av hållbar utveckling.

Mot bakgrund av de globala miljöutmaningarna, begreppet hållbar utveckling samt Better Globe Forestrys bidrag på en mikronivå till det gemensamma målet har jag nöjet att förklara nedan varför det är min inre övertygelse att företaget behöver ytterligare stöd för sin innovativa verksamhet. Detta är min personliga åsikt och ska inte under några omständigheter betraktas som en officiell ståndpunkt för den institution för vilken jag arbetar.  

Det globala miljömässiga sammanhanget och Better Globe Forestrys bidrag och medverkan

Det moderna samhället är integrerat i miljön eftersom det är beroende av de material och den energi som behövs för att upprätthålla civilisationen. På sätt som visas i Figur F1 innebär alla miljöproblem i grunden antingen utarmning (förbrukning) av resurser eller föroreningar (avfall).

Society in the environmental system
Figur F1: Hur samhället styr det miljömässiga systemet

Utarmning uppstår när cykeln accelerar och avlägsnar materia och energi snabbare än vad de naturliga processerna kan förnya dem. Omvänt uppstår förorening när miljömässig balans inte längre kan uppnås.2 

Jorden har ett visst antal resurser: 
- Oändliga (direkt solenergi, vind, tidvatten), potentiellt förnybara (frisk luft, färskvatten, bördig jord, växter och djur) och icke-förnybara (fossila bränslen, metalliska och icke-metalliska mineraler). Dessa resurser utsätts för påtryckningar av människans beteende och aktiviteter. Förvaltningen av potentitellt förnybara och icke-förnybara resurser kräver en betydande förändring av människans former för produktion och förbrukning där både utarmning av resurser och/eller föroreningar bör kontrolleras.

Den mänskliga befolkningen och förbrukningen är två huvudsakliga krafter som påskyndar förändringen av den naturliga miljön: miljöpåverkan. Följande ekvation är ett enkelt sätt att sammanfatta denna förklaring:

Påverkan = Befolkning x förbrukning

Både den globala befolkningen och förbrukningen per person har ökat mycket snabbt. Detta har lett till en extremt snabb ökning av miljöpåverkan. Följaktligen står världen inför många miljöhot. Dessa inkluderar klimatförändringar till följd av växthuseffekten, hålet i ozonlagret, sura regn, erosion av den biologiska mångfalden, ökenspridning, nedbrytning av haven, osv. Det är viktigt att företa förebyggande och korrigerande åtgärder på alla nivåer för att möta dessa hot. Därmed har behovet av bättre familjeplanering3 och lämplig förvaltning av naturresurserna (och miljöskydd) ökat, även om responsen inte alltid har varit som förväntats.

1 Jag var vid den tidpunkten föreståndare vid Centre for the Development of Enterprises (CDE) regionskontor för östra Afrika, baserad i Nairobi.
2 McKinney M. L. och Schoch R. M., “Environmental science, systems and solutions”, tredje upplagan, Jones and Bartlett Publishers, ISBN 0-7637-0918-2, (2003)
3 Även om familjeplanering är ett viktigt ämne så är det inte ämnet för denna artikel och kommer därför inte att behandlas vidare. 

Avseende familjeplanering är det inte min avsikt att återöppna en debatt mellan malthusianer (för vilka den okontrollerade tillväxten av befolkningen hindrar ekonomisk utveckling och miljöskydd) och dess motståndare. Likväl är Afrika inte tätt befolkat. Den uppskattade befolkningstätheten uppgår till 33,5 invånare/km2 som kan ställas mot det genomsnittliga antalet om 45 invånare/km2 för hela världen. Afrikas befolkning är större än Oceaniens, lika stor som Amerikas, men mindre än Europas och mycket mindre än Asiens. Sett från den synvinkeln är det inget problem.

De allvarliga bekymren avser istället i den genomsnittliga tillväxten på Afrikas befolkning som beräkas uppgå till 35 procent per år. Det är tre gånger mer än Europa och utgör en källa till oro för en kontinent som står inför många problem såsom begränsad ekonomisk tillväxt, kronisk undernäring, avskogning, jorderosion och pandemier. Som sådan är min personliga åsikt i linje med malthusianernas teori om Afrika (särskilt i länder med mindre ekonomiska potentialer). Att kontrollera demografin är nödvändigt.

För att återgå till miljöskydd, kan vi konstatera att det sedan början av 1970-talet har hållits tusentals toppmöten och konferenser om hållbar utveckling och miljöförvaltning runt om i världen varje år. På global nivå har de viktigaste miljömässiga toppmötena hållits i Stockholm (1972), Rio de Janeiro (1992), Kyoto (1997), Johannesburg (2002) och Cancun 2010. På dessa har man kommit fram till några viktiga resolutioner och rekommendationer. Dessvärre är de grundläggande problemen ännu inte lösta och de konkreta resultat  som föreligger är långt ifrån förväntningarna. Verkligheten är den att alla miljömyndigheter och aktörer runt om i världen måste inse nödvändigheten av att ha bättre kontroll över all verksamhet som bidrar till de ovan nämna företeelserna av globala föroreningar och dess skadliga effekter. 

Även om det stämmer att miljöproblemen är många bör alla vara medvetna om faktumet att det inte längre är tillräckligt att reagera endast under påtryckning efter allvarliga olyckor och naturkatastrofer. Dessutom är globala miljöproblem ett resultat av lokala ageranden av många enskilda individer och problemen kan därför endast lösas genom att de lokala problemen löses. Nya strategier är därför avgörande för att kunna nå en miljömässigt hållbar utveckling. Detta kräver inte bara teknologi och vetenskaplig förståelse, utan även lagar, etik, ekonomi och andra aspakter av människans beteende kommer att spela en nyckelroll i att lösa dagens miljöproblem.

Better Globe Forestrys projekt bidrar till att göra de torra och halvtorra markerna (ASAL4) i östafrika grönare och är ett exempel på konkreta åtgärder som måste kopieras och expanderas så mycket som möjligt. Genom att utveckla kommersiella plantage som inte konkurrerar med matproduktionen erbjuder Better Globe Forestry en innovativ och reproducerbar modell vilket kan vara den kreativa lösningen på att minska avskogningen och samtidigt säkerställa långsiktiga inkomster till invånarna på landsbygden i ASAL-områdena. Better Globe Forestrys innovatiova verksamhet är ett stort steg i riktning mot en hållbar utvecking av de deltagande samhällena.

4 ASAL – Torra och halvtorra landområden. Torra och halvtorra områden, eller områden med prärielandskap, kännetecknas av låg oregelbunden nederbörd på upp till 700 mm per år, periodisk torka och olika kombinationer av vegetation och jord. Mellanårlig nederbörd varierar mellan 50-100 procent i de torra områdena i världen med ett genomsnitt på upp till 350 mm. I de halvtorra områdena varierar den mellanårliga nederbörden från 20-50 procent med genomsnitt på upp till 700 mm. Beträffande levnadsvillkoren i allmänhet är det möjligt med lite betesmark i torra områden men regnbaserat jordbruk är vanligtvis inte möjligt. I halvtorra områden tenderar skördarna vara oregelbundna men betesmarkerna ofta tillfredställande (Goodin & Northington, 1985).

Fördelarna med Better Globe Forestrys verksamhet för hållbar utveckling

Hållbar utveckling går utöver det statiska upprätthållandet av ekologisk "status quo". Termen användes av Brundtland-kommissionen5 som myntade det som har blivit den mest citerade definitionen av hållbar utveckling som "en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Området hållbar utveckling kan begreppsmässigt delas in i tre komponenter (eller fler vid behov), nämligen miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet (se Figur F2). 

5 Brundtland-kommissionen, formellt sett Världskommissionen för miljö och utveckling (WCED), blev känd under namnet på dess ordförande Gro Harlem Brundtland, sammankallades av FN år 1983.

 

Society in the environmental system
Figur F2: Koncept och kompenenter i hållbar utveckling

Better Globe Forestrys verksamhet består huvudsakligen av "hållbara jordbruksprogram genom mikrofinansieringssystem, utbildningsprogram och att bygga skolor". Hur många exempel finns det i världen på privata företag som främjar massiv trädplantering i ASAL-områden där träden inte konkurrerar med matproduktion? Hur många exempel finns det i världen på företag som har övergett gamla och kontroversiella metoder för införa och tvinga på olika lösningar på ursprungsbefolkningen och istället utveckla ett partnerskap med dem för att komma fram till gemensamma lösningar?

Innan nya plantager utvecklas ingår Better Globe Forestry omfattande samarbetsavtal (MoU) med markägarna. Såvitt jag vet har Better Globe Forestry "utvecklat en hel rad initiativ för att samarbeta med samhällena och individerna på gränserna till deras plantager" och företagets transaktioner genomförs med integritet och i enlighet med affärsetik och praxis. Det föreligger här en stark korrelation med en tredimensionell hållbar utveckling - de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna. Farmers around Mboti Primary School

Ekonomiskt; även om det för närvarande inte finns tillräckliga inkomster, främst på grund av arten av denna typ av verksamhet, kommer både den inhemska befolkningen och Better Globe Forestry att öka sitt resultat under de kommande åren. Arterna som Better Globe Forestry har valt att plantera är ekonomiskt starka produkter som producerar högkvalitativa trävaror, gummi arabicum och energi.

På en makronivå kommer landet att erhålla relaterade fördelar bland annat från valutaintäkter som genereras från exporten av produkterna och skapandet av nya arbetstillfällen för lokal transformation. För mig är dock de viktigaste aspekterna de sociala och miljömässigt hållbara dimensionerna.

De miljömässiga fördelarna med Better Globe Forestrys affärsmodell är enorma. I utgåva nr 001 av Miti kan vi konstatera att "öknen i Afrika breder ut sig söderut mycket snabbt och utan omfattande skogsplantering under de närmaste 20-30 åren kommer de flesta landområden som lämpar sig för jordbruk att gå förlorade". På samma sätt som i många länder söder om Sahara är skogtäckningen i Kenya mycket låg. Den står för mindre än två procent vilket kan ställas i förhållande till den internationellt accepterade gränsen om 10 procent. Således är det nästan, om inte redan, väldigt kritiskt.

Känner man till fördelarna med skogstäckning, såsom vattentäkt, jordvård, biologisk mångfald etc., är Better Globe Forestrys bidrag till miljömässig hållbarhet i sina verksamhetsländer självförklarande. Miljömässig hållbarhet fokuserar på den övergripande livsdugligheten och hälsan hos levande system, definierat i termer av ett omfattande, multi-skaligt, dynamiskt, hierarkiskt mått av motståndskraft, energi och organisation.6 

Jämlikhet och fattigdomsbekämpning är de viktigaste komponenterna för social hållbarhet. Social hållbarhet refererar vanligtvis till förbättringar både i det individuella välbefinnandet och i den allmänna välfärden. Better Globe Forestrys inställning till att inkludera de lokala samhällena och markägarna i beslutsfattandet, stärka den sociala sammanhållningen och nätverket av relationer samt minska förekomsten av potentiella konflikter säkerställer sociala hållbarheten i företagets verksamhet.

Rino Solberg of Better Globe Forestry and Elias Musyoka, chairman of Sosoma Ranching Society

Mot bakgrund av ovanstående måste jag åter betona att Better Globe Forestry behöver ytterligare stöd. På detta stadiet bedrivs verksamheten med begränsade ekonomiska medel, mänskliga resurser och teknisk kapacitet och verksamheten måste ovillkorligen fortsätta för att inte förlora alla tillgångar och investeringar som gjorts hittills.

Internationellt stöd

Innan planteringen kan påbörjas ordentligt måste olika studier genomföras. Dessa inkluderar förundersökningar, en miljökonsekvensutredning, en jordundersökning, en typografisk undersökning, en bas för att fastställa befintlig vegetation, en bas i buffertzonen för att definiera åtgärder för samhällelig utveckling och en övergripande förvaltningsplan."7

Detta uttalande visar på behovet av ytterligare stöd i form av tekniskt bistånd. Ändå finns det många multilaterala och bilaterala utvecklingsorgan och organisationer, icke-statliga organisationer (NGO) som arbetar med det tematiska: "... multifuntionellt hållbart skogsbruk och dess möjliggörande av en rättslig och finansiell miljö, bevarande och hållbar utveckling av skogsresurser, utveckling av den institutionella ramen för det offentliga och privata skogsbruket likväl som skogsbrukssamarbeten med skogsbruksadministration i utvecklingsländer, den ökande medvetenheten om skogsfrågor, allmänhetens deltagande i skogsfrågor och erkännandet av den tvärsektoriella naturen hos de flesta skogsfrågorna.”8

6 Costanza, R. 2000. “Ecological sustainability, indicators and climate change” i M. Munasinghe och R. Swart (eds) Climate Change and its Linkages with Development, Equity and Sustainability, IPCC, Geneva, Switzerland.
7 Rino Solberg, ordförande i Better Globe Group i MITI 001.
8 Skogsbrukssamarbete i utvecklingsländer, Statusrapport 2002, utarbetad i enlighet med MCPFE Resolution H3, “Cooperation with Countries with Economies in Transition”, av Dr. Peter Csoka för UNECE/FAO, Geneva, UNITED NATIONS.

EU stöder ett flertal tekniska instrument för bistånd och program för affärsutveckling inom den privata sektorn, jordbruks- och landsbygdsutveckling, kapacitetsuppbyggnad och stärkande av nationell expertis inom detta breda område som handlar om jord- och skogsbruk, miljöteknik, etc. Syftet med denna artikel är inte att tillhandahålla mer information om dessa olika hjälpmedel. Dock uppmanas Better Globe Forestrys ledning att undersöka detta vidare för att hitta den mest relevanta partnern för att kunna utvidga vägen mot sina ädla mål. Better Globe Forestrys modell kan kopieras i många andra AVS-länder som en kreativ lösning på hur man kan minska avskogningen och samtidigt säkerställa långsiktiga inkomster för människor på landsbygden i dessa ASAL-områden. Låt mig avsluta med att säga “asante sana” till Better Globe Forestry och “kila la kheri”.

Författaren av denna artikel, Vaflahi Meite, är föreståndare på Operations Department vid Centre for the Development of Enterprise (CDE).